Soul's pouse

av Amin Ezazi · Zahedan, IR

I detta stycke ville jag fånga en tyst, känslomässig intensitet, något introspektivt och dystert. Jag målade en ensam figur som sitter på vad som skulle kunna vara en stenig kulle eller kant, och använde mörka, dämpade toner för att betona hans isolering. Han är insvept i en lång, tung kappa som nästan sväljer hans form. Jag höll medvetet ansiktet otydligt - inga tydliga drag - så att känslan skulle komma fram i hållningen istället. Det böjda huvudet, stillheten... det är tänkt att antyda ett ögonblick av djup sorg eller kanske tyst reflektion. Bakgrunden består av rödaktiga rosa och purpurbruna nyanser, vilket ger det en slags dämpad skymning. Jag lade till en stor, mjukt lysande orb på himlen, lite som en måne, men återgiven i mycket bleka vita och gröna nyanser för att kontrastera den mörkare paletten. Den kontrasten ger stycket en subtil andlig eller surrealistisk energi, utan att vara för bokstavlig. Jag använde tjocka penseldrag och verkligen lager på färgen - som impasto-stil - så hela stycket känns texturerat och nästan skulpturalt. Du kan verkligen se rörelsen och trycket i stråken, vilket jag tror bidrar till stämningen. Sammanfattningsvis känns stycket tyst men tungt som en ögonblicksbild av någon som är förlorad i tankar i slutet av en lång dag, eller kanske står vid kanten av en djupare inre resa. Det är tänkt att lämna betraktaren undrande över figurens historia, vem han är, vad han har förlorat, eller vad han väntar på.