A Dance Along the Way Back

av Maryam Shokoohi · Den Haag, NL

I detta arbete har jag sökt att skildra den oavbrutna jakten på mening - en inre och yttre resa genom existensens strömmar. Den röda fisken, som väver sin väg tillbaka mot havet, är min symbol för sökaren: ett skört men ändå motståndskraftigt väsen, som rör sig genom tumultet av det förflutna och nuet, genom smärta och hopp, i sökandet efter det gränslösa havet av varande. Färgernas och linjernas dans på duken speglar dansen av våra egna själar - en obarmhärtig rytm mellan minnen och drömmar, mellan bitterheten av sår och sötman av livet. På denna väg kan varken ärren eller glädjerna kastas åt sidan; för båda formar, vem vi är. De uttrycksfulla penseldragen, på en gång råa och ömma, speglar den inre spänningen i en mänsklighet som måste omfamna sina motsägelser för att finna mening. Den lilla men ståndaktiga röda fisken påminner oss: att återvända till havet är inte en flykt från det förflutna, ej heller en förnekelse av nuet - det är den djupa acceptansen av allt vi är. Denna målning är en inbjudan att dansa - med alla våra smärtor, minnen och hopp - genom den slingrande sökandet mot havet av mening. Hon dansar… Mitt i vridningarna av smärta och hopp, i minnena från det förflutna och dagens sår… En liten fisk, som fortfarande glittrar med en skarlakansflamma i hjärtat av detta gränslösa blå, vågar att återvända till havet. Som om hemligheten med mening bara är detta: varken att fly från smärtan, ej heller att förneka det förflutna - utan en graciös dans, mitt i allt som är och allt som ännu ska komma. Inom vågorna Det oändliga blå kallar på mig med en sång som stiger upp från djupet av varande. Min kropp, trött av resans sår, men i mitt hjärta glimtar fortfarande en skarlakansglöd - en liten gnista som viskar genom tusen obarmhärtiga vågor: Gå… gå till världens yttersta kant. Varje tår, varje vridning av smärta, varje minne som väger på mina fenor, blir en ton i denna tysta dans - en dans som finner sin mening bara i stormens hjärta. Och jag, liten som jag är, dansar fortfarande… för jag vet: havet är inom mig.